När jag inte "drar in sidan" så försöker jag göra konstiga ryckningar med magen. *pust* För er som inte har dessa problem kan jag förstå om ni tycker det låter helknäppt....Det ÄR ju verkligen helknäppt! Men oron och stressen över pengar - gör att mina ticks ökar....
Förr var jag aldrig orolig över ekonomin! "Det löser sej"! Men gjorde det verkligen det? Har man löst sin situation när man hamnar hos Kronofogden? Nepp. Verkligen inte. Men jag orkade helt enkelt inte bry mej - jag hade så mycket skulder ändå så jag struntade i om det blev fler....
Nu är min livssituation förändrad - till det bättre och skulderna är lösta! Jag bor i ett vackert hus tillsammans med en vacker man och vackra barn - och jag vill inte mista det! Och jag vill absolut inte att barnen ska behöva flytta!
I februari fick jag besked från försäkringskassan att jag blir utförsäkrad i Juni. Idag läste jag beskedet igen och då stod det såhär:
"Snart har du fått ersättning från sjukförsäkringen i maximal tid. Enligt våra beräkningar får du inte ersättning från och med den 1 juni 2011."
1 juni! Jag hade inte läst datum! Rädslan över att INTE få hel ersättning när utbetalningen i maj äger rum - gjorde mej jättenervös! Jag hade ju räknat med det!
Jag försökte ringa försäkringskassan (vid 10-tiden), men där var det tekniskt fel. Ringde och ringde och samma svar. Ringde en vännina, men hon var osäker på vad som gällde - och hur dom räknar utbetalningarna...
Klockan 1 fick jag tag i dom på f-kassan och då hade jag både hunnit med att gråta och att ta 1 lugnande tablett....Fy fan.....:(
Svaret blev att jag får hel ersättning även i maj - tack och lov - men det tog flera timmar för mej att bli "normal" igen....
Jag frågade även f-kassan om handläggningstiden kan ta 4 månader, och om jag får "tills vidare" utbetalning om det dröjer, men det kunde hon inte svara på...Och då började tankarna snurra där oxå! Vad fan gör vi om vi blir helt utan pengar i 4 månader????? Då får jag ju inte ens aktivitetsstöd!
Jag har försökt få tag i min handläggare men hon är på semester.....Och jag går av på mitten av oro snart....Jag klarar verkligen inte av situationen! Jag fixar inte att inget veta!
Nu har det dessutom kommit ännu mer utgifter! Marcus dator har gått sönder och han blir nog galen på riktigt snart om han inte får en ny.....Men vi har inte dom pengarna :( Och jag vet fan inte hur vi ska lösa det..
Det känns hemskt att behöva säga nej till konserter, kläder och andra saker till barnen - men vad gör vi????? Får vi dessutom inga pengar på 4 månader - då lär vi även få dra in deras månadspeng....
Sveriges barn börjar bli fattiga, stod det i en tidning igår. Arbetslöshet, sjukdom och utförsäkringar gör att föräldrar inte har råd att ge sina barn det dom behöver. Så tragiskt men så sant. Och snart kanske det även drabbar denna familj.
Ska jag behöva äta lugnande tills ovissheten är över...? Tyvärr tror jag det....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar