2010-11-26

Att donera.....

"Det kungliga lasarettet" tror jag programmet heter, som går alla vardagar i tv4 fakta. Efter att jag lämnat Nemo på dagis, och städningen är klar - så kurar jag ofta upp mej i soffan och slår på tv:n - då brukar det bli den kanalen.

Dom sista dagarna har det handlat en del om människor med olika njursjukdomar. Dom behöver alltså en ny njure för att överleva.

Jag känner ett par (som finns inom släkten men inte är släkt), där mannen behöver en ny njure....Jag har börjat fundera mer och mer på att faktiskt donera min till honom. Varför inte, egentligen? Kan jag göra en människa frisk genom att skänka bort något från min kropp, och ändå överleva, så känns det som en självklarhet för mej!

För även om vi inte har några band som binder oss samman, så behöver han ändå bli frisk - och vad spelar det då för roll vem njuren kommer ifrån?

Jag har läst om njurar och donationer på nätet - hela kvällen och jag blir mer och mer övertygad om att jag vill genomföra detta. Givetvis måste mina stora barn och min man få säga sin åsikt oxå, innan något beslut ska tas - jag kör inte över min familj när det handlar om såna här viktiga beslut! Absolut inte. Men jag hoppas dom förstår hur jag tänker...

Den första som fick veta om mina funderingar idag var min mamma. Hon lät förvånad, och knappast glad...."Jag tror inte dina barn skulle gilla det", blev hennes åsikt....Och jag lär stöta på många motgångar, om jag beslutar mej. Varför skulle mina barn inte gilla att jag skänker bort en av mina njurar? För att det finns risker, eller vad? Jag vågade faktiskt inte fråga henne vad hon menade med det, men jag antar att det är en rädsla hos henne (och många andra) som gör att hon vänder taggarna utåt....

Jag ska fortsätta läsa om det, och fundera ytterligare...Men som det känns nu, så känns det absolut som att jag vill donera min ena njure till någon som behöver den....

2 kommentarer:

  1. Jag jobbar med njurtransplanterade samt donatorer och tycker det är kanon att människor kan tänka sig att donera. Det krävs mycket av dig som donator, du måste vara helt frisk och genomgå massor med tester(ex blodprover, olika röntgen us samt bedömning hos kurator)för att godkännas. Även efteråt är det kontroller regelbundet. Din mamma har rätt, det finns risker med att donera och dessa bör du vara helt på det klara med innan du beslutar nåt. Det bästa är att ta kontakt med den läkare som har hand om den njursjuke, där får du all information du behöver!

    SvaraRadera
  2. Tack för din "information" - jag ska absolut fundera ytterligare och leta mer info, och kanske ta kontakt med läkaren. Min man gillade inte alls tanken, och jag kan förstå honom oxå....

    SvaraRadera