2011-02-07

Diktar...

...och längtar efter att bli frisk....

Paniksyndrom

"Se Sivan skakar i sån skräck,
hon varken ser eller hör.
Helt sammanramlad, alldeles väck,
tror säkert att hon dör.

Och hjärtat far med snabba slag
och luften finns knappt till.
Nu kroppen känns så darrigt svag,
att hon till sjukhus vill.

Så Sivan körs med blåljus på,
raskt till akutens port.
Men plötsligt kan ju Sivan gå,
att hon blev frisk så fort!

En konstig sjuka Sivan har,
en blixtsnabb räddattack,
men oron dröjer länge kvar,
hon fattar knappt ett smack.

För Siv kan ej va ensam mer,
hon stannar hemma mest;
där vet man alltid vad som sker,
och det känns tryggt och bäst.

Mer sällan kommer rädslan då,
när allt är lugnt och känt.
Men tråkigt blir det förstås,
att glo på tv jämt.

Hon kände inte till det spratt
som psyket gör ibla`n;
man tror man dör, man får som fnatt,
men allt är lurt minsann!

För kroppen den är alldeles frisk,
fast signalerar hot,
men strunt i det, och ta en risk,
för det kan skänka bot."

2 kommentarer:

  1. Det mest träffande jag läst på länge. Sådär har man ju mått mer än en gång. Kramar om!

    SvaraRadera
  2. Jag tycker oxå den dikten är träffande - kram på dej!

    SvaraRadera