2010-12-04

Dag 07 - Min bästa vän


För 10 år sedan mötte jag en liten, nätt tjej på krogen - som sedan visade sej skulle bli min allra bästa vän. Jag vet egentligen inte vad det är som gör att jag föll så för henne- kanske är det våra likheter? Vi tänker och tycker - i mångt och mycket - väldigt lika. Dessutom har vi ADHD båda två.

"Lika barn leka bäst" heter det, men egentligen stämmer inte det när det gäller mej. Jag brukar nämligen inte klara av att umgås med folk som är lika impulsiv och okoncentrerad som jag - men med denna tjej är det annorlunda. Vi finner styrka hos varann.


Därför älskar jag dig.....

"Jag älskar dig
ej blott för vad du är
utan för det jag själv är
i din närhet.

Jag älskar dig
för den sida hos mig
du låter framträda.
För att du
för in din hand
i mitt överfyllda hjärta,
och
utan att fästa dig vid
de dåraktiga skröpliga ting
som du ej kan undgå
att skönja därinne,
drar fram i ljuset
alla de sköna ting
som ingen annan
har sökt efter
tillräckligt djupt
för att kunna finna.

Jag älskar dig
därför att du hjälper mig
att skapa fram ur mitt livs
bråte:
Ej ett värdshus,
men ett tempel ur alla mina
dagars gärningar.

Ej en vanära
men en sång.
Jag älskar dig
därför att du gjort
mer än någon troslära
kunde ha gjort
för att få mig god
och mer än något öde
kunde ha gjort
för att få mig lycklig.

Du har gjort det
utan en antydan
utan ett ord
utan en vink.
Du har gjort det genom att
vara dig själv.
Kanske just detta är vad som
menas att vara en vän...."




2010-12-03

"Föräldrahjälpen"

Det finns en bok som heter "Föräldrahjälpen" av Liv Svirsky. Det handlar om att man ska vara varsam med nejen, sätt gränser, var konsekvent och bejaka det positiva. Att man ska förstärka det positiva.

Jag tror på den uppfostran. Vi lärde oss mycket av det på föräldrautbildningen "Kometen" - och jag tyckte det kändes bra.

Jag brukar kolla på "supernanny" på tv - och jag förstår att föräldrar köper hennes koncept. Det fungerar ju. Men är det så bra för relationen barn - vuxen egentligen? Är det verkligen okej med "time out" och straff?

För mej känns det fel - men jag ska vara ärlig: dom sista dagarna har jag funderat på att sätta Nemo i trappan- så fort han betèr sej illa. "Time out" och sen får han be om ursäkt. Men ju mer jag läser denna bok, desto mer fel känns det med "time out" och straff. Och det var inte det vi lärde oss på "Komet"...

Jag funderar på att göra ett belöningssystem istället. Tex:

*Nemo vägrar borsta tänderna, och det blir bråk och tjafs. Men om han får en guldstjärna varje gång han borstar tänderna så kanske hans vilja att borsta tänderna förstärks?
*Nemo vägrar klä på sej när vi ska till dagis - en guldstjärna kanske gör att han tar på sej snabbare, för vem vill inte ha en guldstjärna när man är 3 år?

Detta var bara några exempel - men jag tror att det kommer fungera. Och när Nemo te x fått 10 guldstjärnor så är han "värd" en liten leksak.

Som vuxen belönar man sej nästan dagligen med saker, för att man tycker att man har gjort sej förtjänt av något - varför ska inte barn kunna få vara förtjänta av något (belöning)?

*När jag har städat hela huset så tycker jag att jag är förtjänt av en kopp cappuccino och lite vila i soffan.
*När Daniel jobbat en hel dag så tycker han att han är förtjänt av en god öl eller 1 timmes vila framför tv:n.
*När Nemo varit duktig och borstat sina tänder - utan gnäll, så ansèr jag att han är förtjänt av en guldstjärna!
**********************************

Sist vi var och handlade på City Gross så fick Nemo ett raseriutbrott. Daniel var tvungen att gå ut och sätta sej i bilen med honom. Igår hade vi ingen "barnvakt" och vi var tvungna att ta med Nemo till affären. Vi frågade honom vad som händer om han inte är lugn i affären. Han sa "då fåj ja sätta mej i bilen".
Han mindes och på något sätt blir ju det till ett straff. Men vi påminde honom inte mer om det , och han var superduktig i affären - men det vi gjorde när vi handlat klart är av betydelse: Vi berömde honom för att han varit så snäll när vi handlat! Och jag tror att det är viktigare att berömma när ungarna gjort något bra, än att påminna dom om vad som händer om dom inte gör något bra! För vem vill höra hur dålig man är hela tiden? Det stärker ju inte ens självkänsla det minsta!

Detta är tagit från boken:


"Kalles föräldrar har gäster och ber honom komma och hälsa. Han har
en kladdig glass i handen och hans mamma tycker att han är oartig och tar
glassen ifrån honom. Nästa gång de har gäster vill Kalle inte alls
hälsa.


Kommentar: Kalle blir av med sin glass och sannolikheten minskar
för att hans betende att hälsa kommer att upprepas. Kalles beteende att hälsa är
alltså negativ förstärkning."



Så är det ju givetvis. Hade det gjorts på ett mer positivt sätt så hade han ju fortsatt hälsa. Och på ett annat sätt.

Kommentera gärna detta inlägg - intressant att se hur ni andra ser på detta med fostran - ingen lätt sak att vara förälder.


Dag 06 – Om det här vore min sista dag

Nej så kan jag inte tänka! Jag skulle springa runt som en stucken gris och stressa sönder hela min omgivning! Jag skulle haft världens dödsångest och sitta i ett hörn och skaka mej sönder och samman!

Jag vill inte lämna jorden! Inte än. Inte nu. Egentligen aldrig. Och eftersom jag redan nu lider av dödsångest och panikångest så fattar ju vem som helst hur den känslan hade varit om detta hade varit min sista dag - på riktigt! Gaaahhahaa! Nej - jag klarar inte av att fortsätta skriva - jag lämnar ämnet.

2010-12-02

Dag 05 - Vad är kärlek

Kärlek för mej är något stort och ganska komplicerat...Och dom som betyder mest i mitt liv är min familj - självklart! Mina barn och min man har jag så stor kärlek till att jag tror jag ska brista inutifree smileys !

Min mamma, styvpappa och bror känner jag oxå en stor kärlek till. Dom som alltid finns för mej när jag behöver det....

Kärleken kan göra jävligt ont oxå....Jag har blivit sviken, bedragen och lurad. Många gånger. Och det gör lika ont varje gång. Kanske det oxå är därför jag har så svårt att visa min kärlek - jag har lättare för att pränta ner på papper....Denna låt säger en hel del om vad kärlek är:





Avslutar med lite poesi:

"Du ska bara veta...
att jag ser på kärleken som ett virus.
En avancerad form av körtelfeber som
välbekant smittas på kärleks vis genom
kyssar.

Du kan dock vara lugn - jag ser nämligen inte dig
som en svullen lymfkörtel.
Du är faktiskt vackrare än så.

Hoppas du inte ansèr mina ord vara alltför
påtagligt ironiska. Ofta går kärlek och
ironi hand i hand.

Detta förringar dock inte på något vis mina
känslor för dig.
Det var ju ändå du som öppnade mitt
hjärta och formade det för att ge plats
till hela ditt väsen,
så släpp inte taget är du snäll för
då förblöder jag.

Du ska ha klart för dig...
....att jag har välkomnat vartenda
symptom av denna älskvärda sjuka.

Jag visste nämligen att den enda som höll i
antibiotikan var du
och jag insåg snart att du inte
hade en tanke på att bota mig.

Jag ser att du är lika drabbad som jag är.
Mitt enda hopp är att du inte är
hypokonriker."


Nemo

Vet inte om jag ska skratta eller gråta.....Det är verkligen kaos här hemma just nu. Nemo bråkar med mej och Daniel om precis allt. Nästan så att han letar efter något att bråka om....

Klockan 15.00 hämtade jag honom på dagis. 15.30 lämnade jag och Nemo dagis. Då hade han (redan där alltså) fått ett utbrott och vägrade följa med hem.

Väl hemma:

Nemo vill se på Blixten Mcqeen. Jag trycker på DVD:n och råkar trycka på "spökbilar" istället, som är på samma DVD! Han får värsta utbrottet! Skriker och slåss - lägger sej på golvet och är arg som om han var stucken utav ett bi!

Nemo lugnar sej när den "riktiga" filmen börjar. Men bara i 5 minuter - då vill han ha yoghurt. Eftersom jag håller på att laga mat och inte vill bränna fläskkotletterna, så ber jag honom vänta lite...Vänta???? Det funkar inte för min pojk! Han ska ha mat NU! BUMS! Alltså börjar ha skrika igen! *pust*

Han får sin yoghurt och det blir tyst....i ett par minuter. Nästa utbrott kommer strax därefter när han får för sej att kissa i en blöja (han har ingen blöja på dagarna längre, bara nattetid). Jag säger "Men inga stora pojkar kissar i blöjan och du är ju en stor pojk nu".
"Ja e ingen stooooj pojk mamma!" skriker Nemo tillbaks och genast lägger han sej på golvet och skriker så katterna flyr!

Efter en stund går han iväg till sitt lekrum, och börjar bygga på sin tågbana. Jag börjar så smått att slappna av tills jag kollar på klockan och upptäcker att vi måste klä på oss och gå ut och vänta på pappa som snart står utanför huset (vi är ju bjudna till ett par bekanta - och vi måste köpa presenter innan, därför att dom fyllt år)..Stressad och irriterad över alla tidigare utbrott, så skriker jag på Nemo att han måste börja klä på sej....
"Måtte bygga min bana fött och alla bila sa va på banan" - försöker lilla Nemo få fram...
Jag börjar bli frustrerad, och arg. Riktigt arg. För hur gulligt det än må låta när han ska "bygga sin bana" så är jag stressad!

Hur det slutar? Tja - Nemo blir arg och vägrar klä på sej och får ytterligare ett utbrott. När pappa sen kommer i bilen så slutar det. Han är lugn hos våra kompisar och det går ganska bra även vid läggning.
****************************************

Vid 05.00 vaknar Nemo och skriker på mej och Daniel att vi ska plocka upp hans snuttefilt. Den ligger nedanför hans säng och vi vägrar båda två att ta upp den (han kan ju själv!). Nemo fortsätter skrika, och tillslut hjälper jag honom att få upp snuttefilten.
3 minuter går och nu skriker han om yoghurt! Gaaaahhhhaaaaa! Mitt morgonhumör är inte det bästa och jag känner hur ilskan bubblar upp....

Jag behöver inte fortsätta mer här - ni förstår nog hur resten av denna morgon har sett ut...
****************************************

Den här dagen går åt till att fundera. Fundera och tänka ut en lösning för mej och Nemo - hur vi ska komma ur detta ekorrhjul som vi hamnat i....
Och eftersom jag och Daniel är emot straff och Nanny-metoder, så känns inte det som en bra lösning heller.

Jag har kontaktat "föräldrastödsgruppen", och dom ska ringa mej på Måndag. Kanske har dom något bra råd att ge - kanske inte - men det är värt ett försök.

På föräldrautbildningen "Kometen" fick vi lära oss att sortera bort en del av alla konflikter som kan uppstå. Men vad skulle jag sortera bort i den situationen som uppstod igår? Skulle jag struntat i fläskkotletterna och gett ungen youghurt direkt? Skulle jag låtit han få sin blöja? Skulle jag låtit han bygga klart sin bana och struntat i att våra vänner väntade?

För mej känns det fel, därför att jag då låter Nemo få precis det han vill. Eller?Jag är kluven och väldigt frustrerad. Och att vara mamma just nu känns faktiskt inget kul alls...
****************************************

Är Nemo i trotsåldern eller har han det som jag och Marcus lider av: ADHD? Eller har han bara en oerhört stark vilja och envishet? Jag vet ärligt talat inte vad jag ska tro. Jag vet bara att jag - mycket snart - "går in i väggen", om vi inte får hjälp.


2010-12-01

Vackra naglar....

.....hade jag häromda`n - genom att jag lyxade till det och gick till en tjej som gör nagelförlängning och målar dom sådär snyggt som man själv aldrig lyckas med....

När jag kom hem och skulle gå på toaletten, så upptäckte jag att jag inte kunde dra ner blixtlåset i jeansen - för långa alltså (därför att jag ville ha det), så jag bestämde mej för att fila ner dom lite....

Jahapp - upptäckte att det tog en jävla tid att fila ner dom - tog saxen och vips så bröt jag pekfingernageln! Jag har betalat 300 kr och jag förstör dom!free smileys Dessutom tänkte jag ta kort på mina vackra naglar och lägga in på facebook! Dom är iof fortfarande fina, men det stör mej att jag inte hade tålamod nog att fila ner dom....
Så här fina var dom från början alltså: (och detta är INTE mina naglar!)

Jag ska tillbaka till "nageltjejen" innan jul och göra om dom - då lovar jag att ta kort, och INTE klippa dom!


Dag 04 - Vad bjuder jag på för mat?


Jag har egentligen aldrig gillat att laga mat. Tycker det är jättetråkigt.....Men: när jag blev medlem i viktväktarna så har det faktiskt tagit sej en helt ny vändning - nu tycker jag helt plötsligt om att stå vid spisen och testa nya maträtterfree smileys ! Och maten jag bjuder på är ju oftast från Viktväktarna - som ni nog har förstått.

Här kommer lite exempel (recept kommer att skrivas ner härinne, ibland):
* Kokoskyckling
* Böngryta med korv
* Krämig korvgryta
* Kasslergratäng
* Fisk med paprika
* Biffwok
* Lättlagad tomatspätta

Vill ni ha tips om god mat så köp gärna tidningen "Må bra"- dom har recept från just viktväktarna och recepten är supergoda!