Klockan 15.00 hämtade jag honom på dagis. 15.30 lämnade jag och Nemo dagis. Då hade han (redan där alltså) fått ett utbrott och vägrade följa med hem.
Väl hemma:
Nemo vill se på Blixten Mcqeen. Jag trycker på DVD:n och råkar trycka på "spökbilar" istället, som är på samma DVD! Han får värsta utbrottet! Skriker och slåss - lägger sej på golvet och är arg som om han var stucken utav ett bi!
Nemo lugnar sej när den "riktiga" filmen börjar. Men bara i 5 minuter - då vill han ha yoghurt. Eftersom jag håller på att laga mat och inte vill bränna fläskkotletterna, så ber jag honom vänta lite...Vänta???? Det funkar inte för min pojk! Han ska ha mat NU! BUMS! Alltså börjar ha skrika igen! *pust*
Han får sin yoghurt och det blir tyst....i ett par minuter. Nästa utbrott kommer strax därefter när han får för sej att kissa i en blöja (han har ingen blöja på dagarna längre, bara nattetid). Jag säger "Men inga stora pojkar kissar i blöjan och du är ju en stor pojk nu".
"Ja e ingen stooooj pojk mamma!" skriker Nemo tillbaks och genast lägger han sej på golvet och skriker så katterna flyr!
Efter en stund går han iväg till sitt lekrum, och börjar bygga på sin tågbana. Jag börjar så smått att slappna av tills jag kollar på klockan och upptäcker att vi måste klä på oss och gå ut och vänta på pappa som snart står utanför huset (vi är ju bjudna till ett par bekanta - och vi måste köpa presenter innan, därför att dom fyllt år)..Stressad och irriterad över alla tidigare utbrott, så skriker jag på Nemo att han måste börja klä på sej....
"Måtte bygga min bana fött och alla bila sa va på banan" - försöker lilla Nemo få fram...
Jag börjar bli frustrerad, och arg. Riktigt arg. För hur gulligt det än må låta när han ska "bygga sin bana" så är jag stressad!
Hur det slutar? Tja - Nemo blir arg och vägrar klä på sej och får ytterligare ett utbrott. När pappa sen kommer i bilen så slutar det. Han är lugn hos våra kompisar och det går ganska bra även vid läggning.
****************************************
Vid 05.00 vaknar Nemo och skriker på mej och Daniel att vi ska plocka upp hans snuttefilt. Den ligger nedanför hans säng och vi vägrar båda två att ta upp den (han kan ju själv!). Nemo fortsätter skrika, och tillslut hjälper jag honom att få upp snuttefilten.
3 minuter går och nu skriker han om yoghurt! Gaaaahhhhaaaaa! Mitt morgonhumör är inte det bästa och jag känner hur ilskan bubblar upp....
Jag behöver inte fortsätta mer här - ni förstår nog hur resten av denna morgon har sett ut...
****************************************
Den här dagen går åt till att fundera. Fundera och tänka ut en lösning för mej och Nemo - hur vi ska komma ur detta ekorrhjul som vi hamnat i....
Och eftersom jag och Daniel är emot straff och Nanny-metoder, så känns inte det som en bra lösning heller.
Jag har kontaktat "föräldrastödsgruppen", och dom ska ringa mej på Måndag. Kanske har dom något bra råd att ge - kanske inte - men det är värt ett försök.
På föräldrautbildningen "Kometen" fick vi lära oss att sortera bort en del av alla konflikter som kan uppstå. Men vad skulle jag sortera bort i den situationen som uppstod igår? Skulle jag struntat i fläskkotletterna och gett ungen youghurt direkt? Skulle jag låtit han få sin blöja? Skulle jag låtit han bygga klart sin bana och struntat i att våra vänner väntade?
För mej känns det fel, därför att jag då låter Nemo få precis det han vill. Eller?Jag är kluven och väldigt frustrerad. Och att vara mamma just nu känns faktiskt inget kul alls...
****************************************
Är Nemo i trotsåldern eller har han det som jag och Marcus lider av: ADHD? Eller har han bara en oerhört stark vilja och envishet? Jag vet ärligt talat inte vad jag ska tro. Jag vet bara att jag - mycket snart - "går in i väggen", om vi inte får hjälp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar