Nemo är ingen "samsovare". Tyvärr. Jag samsov med dom andra barnen - men lilla Nemo har bara krånglat. Han har alltid sovit bäst när han sovit i egen säng...
Men i natt hände det: Nemo kröp upp bredvid mej med täckte, kudde och snuttefilt. Han kröp nära inpå och la sin lilla arm runt min hals
och jag höll nästan på att börja gråta av lycka! Det händer ju så sällan! Jag vill ju ha honom bredvid mej för jämnan ju! Att få ligga och lukta på det käraste man skapat tillsammans med sin man - det är lycka! Jag hoppas bara att Nemo fortsätter krypa upp till oss på nätterna.....Snart blir han stor och vem vill ligga bredvid mamma då? Åren går för fort - jag skulle vilja stanna världen för ett tag....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar