Läser man i högra spalten på bloggen, så ser man att jag älskar viktväktarnas mat. Och har man provat deras mat så borde man oxå vara medlem, och är man medlem så kanske man försöker gå ner i vikt? Japp - så är det faktiskt. Så är det för mej.
Jag har aldrig varit tjock. Däremot gick jag upp 20 kilo när jag väntade Nemo , och dom sista kilona ville tyvärr inte ge med sej.
Jag provade det mesta för att gå ner....Jag tog te x bort allt socker från min matlista, höll upp i ca 3 månader - gick inte ner något.
Jag provade nutrilett, men att endast dricka soppa och shake i flera månader, sätter sej på humöret. Man blir galen! Och jag blev galen! Dessutom minskade jag inte i vikt heller...
Jag började träna på gym. 5 pass i veckan - på 1 år gick jag endast ner 4 kilo....
Jag testade GI-metoden. Vågen rörde sej inte en millimeter.
När jag - som vanligt - en dag skulle lämna Nemo på dagis, träffade jag en annan mamma (som jag känner genom "Öppna Förskolan". Hon hade blivit supersmal och jag frågade henne givetvis hur fanken hon hade burit sej åt
? Viktväktarna blev alltså svaret! Och jag sprang hem, ringde upp dom och kollade mitt BMI (dom har en gräns för att få vara medlem). Och jag låg precis på gränsen! Jag jublade av glädje
och tänkte "att nu jävlar ska det minsann fungera"!
Jag minns inte exakt datum när jag skrev in mej, inte heller månad (glömsk), men jag tror jag varit medlem i 3-4 månader nu och jag vägde 73 kilo vid inskrivningen.
Nu väger jag 64. Helt otroligt (om jag får skryta lite)!
Jag har haft mina dagar och veckor då jag fuskat lite, men ändå har jag inte gått upp, bara stannat i vikt.
Många tror att Viktväktarna är lightprodukter (vilket är fel) och att det på något sätt skulle vara jobbigt att räkna Propoints och att även skriva upp allt man äter.
Visst, du kan inte ligga på latsidan - men varför ska allt vara så jävla enkelt för? Vill du gå ner i vikt, så får du faktiskt kämpa en hel del, och så är det med dom flesta dieter! Och orkar du inte kämpa så kan man ju alltid försöka bli mätt på Nutrilett och Extravaganza.....Problemet är nog att man - när man slutar med dom alternativen - går upp det dubbla.
Varför är det då så viktigt för mej att gå ner i vikt och vara smal?
Anledningen: jag har bara en kropp. Och den kroppen tänker jag vara rädd om. Dessutom vill jag inte se ut som en sunkig småbarnsmorsa med tuttarna hängandes ner till vaderna - det intresserar mej inte.....
Vi är så "duktiga" på att unna oss något extra varje månad - vi kvinnor (och män). Vi köper inredningsprylar (för att göra hemmet vackrare och för att vi själva mår bättre), vi köper kläder till oss själva, går till frisören, tatuerar oss - men vi köper inget gymkort och vi tänker aldrig på vad vi tvingar i våran stackars kropp! Varför? Varför vräker vi i oss pizza, godis och läsk varje helg - när det talas om fetma så gott som varje dag? Vi VET ju vad allt fett och allt socker gör med kroppen, och vi vet att man blir tjock (nåja - det finns dom som INTE blir feta..).
Viktväktarna är det bästa jag provat och maten är helt underbar. Mitt mål är att bli guldmedlem - dvs att jag är medlem livet ut -gratis. Jag har som mål att gå ner till 62 kilo. Sen gäller det tuffaste - att stanna på samma vikt.Det är då jag får plocka fram lite "jävla anamma"
!
Jag har aldrig varit tjock. Däremot gick jag upp 20 kilo när jag väntade Nemo , och dom sista kilona ville tyvärr inte ge med sej.
Jag provade det mesta för att gå ner....Jag tog te x bort allt socker från min matlista, höll upp i ca 3 månader - gick inte ner något.
Jag provade nutrilett, men att endast dricka soppa och shake i flera månader, sätter sej på humöret. Man blir galen! Och jag blev galen! Dessutom minskade jag inte i vikt heller...
Jag började träna på gym. 5 pass i veckan - på 1 år gick jag endast ner 4 kilo....
Jag testade GI-metoden. Vågen rörde sej inte en millimeter.
När jag - som vanligt - en dag skulle lämna Nemo på dagis, träffade jag en annan mamma (som jag känner genom "Öppna Förskolan". Hon hade blivit supersmal och jag frågade henne givetvis hur fanken hon hade burit sej åt
? Viktväktarna blev alltså svaret! Och jag sprang hem, ringde upp dom och kollade mitt BMI (dom har en gräns för att få vara medlem). Och jag låg precis på gränsen! Jag jublade av glädje och tänkte "att nu jävlar ska det minsann fungera"!Jag minns inte exakt datum när jag skrev in mej, inte heller månad (glömsk), men jag tror jag varit medlem i 3-4 månader nu och jag vägde 73 kilo vid inskrivningen.
Nu väger jag 64. Helt otroligt (om jag får skryta lite)!
Jag har haft mina dagar och veckor då jag fuskat lite, men ändå har jag inte gått upp, bara stannat i vikt.
Många tror att Viktväktarna är lightprodukter (vilket är fel) och att det på något sätt skulle vara jobbigt att räkna Propoints och att även skriva upp allt man äter.
Visst, du kan inte ligga på latsidan - men varför ska allt vara så jävla enkelt för? Vill du gå ner i vikt, så får du faktiskt kämpa en hel del, och så är det med dom flesta dieter! Och orkar du inte kämpa så kan man ju alltid försöka bli mätt på Nutrilett och Extravaganza.....Problemet är nog att man - när man slutar med dom alternativen - går upp det dubbla.
Varför är det då så viktigt för mej att gå ner i vikt och vara smal?
Anledningen: jag har bara en kropp. Och den kroppen tänker jag vara rädd om. Dessutom vill jag inte se ut som en sunkig småbarnsmorsa med tuttarna hängandes ner till vaderna - det intresserar mej inte.....
Vi är så "duktiga" på att unna oss något extra varje månad - vi kvinnor (och män). Vi köper inredningsprylar (för att göra hemmet vackrare och för att vi själva mår bättre), vi köper kläder till oss själva, går till frisören, tatuerar oss - men vi köper inget gymkort och vi tänker aldrig på vad vi tvingar i våran stackars kropp! Varför? Varför vräker vi i oss pizza, godis och läsk varje helg - när det talas om fetma så gott som varje dag? Vi VET ju vad allt fett och allt socker gör med kroppen, och vi vet att man blir tjock (nåja - det finns dom som INTE blir feta..).
Viktväktarna är det bästa jag provat och maten är helt underbar. Mitt mål är att bli guldmedlem - dvs att jag är medlem livet ut -gratis. Jag har som mål att gå ner till 62 kilo. Sen gäller det tuffaste - att stanna på samma vikt.Det är då jag får plocka fram lite "jävla anamma"
! 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar